Näringslivet är mitt uppe i en kris av sällan skådat slag och många företag kämpar för sin överlevnad. Alexander Husebye, vd på Centrum för Näringslivshistoria, ger oss ett historiskt perspektiv på den situation näringslivet nu befinner sig i och en återblick på de tysk-svenska affärsrelationerna som ligger till grund för dagens viktiga samarbeten.
Tysk-Svenska Handelskammaren: Hur kommer den här coronakrisen att beskrivas i vår näringslivshistoria? Kan vi likna den vid något annat under 1900-talet?
Alexander Husebye: Som kris är den unik. Tidigare konjunkturnedgångar och depressioner har haft sitt ursprung i att en bransch, som bostads- och finansbranscherna, haft problem. Men den här gången finns pengar kvar i systemet, det är bara att alla slutade använda dem på en gång. Totalt efterfrågefall, följt av utbudsfall, där ena branschens nedgång påverkar nästa och så vidare. Företag försvinner redan, det ser vi, men vi ser även företag som ställer om och skapar nytt, mitt i krisen. Det enda jämförbara är krigsår, men inte ens det är en fullvärdig liknelse. Så näringslivshistoriskt är detta unikt, vad vi tycker oss se just nu. Men vi är ju samtidigt mitt i den och har långt ifrån överblick över skeendena. För att framtida forskning ska kunna förstå detta bättre har vi tagit initiativet att dokumentera krisen i realtid. Här och nu konstaterar vi också att många nya grepp tas. Till exempel ställer svenska och tyska företag på plats i Sverige om produktionen för att tillgodose behoven inom sjukvården. Även om detta kommer det finnas mycket att berätta.
Tyskt och svenskt näringsliv är sedan lång tid tillbaka sammanflätat. Vad har bidragit till denna affärsrelation?
Vi är båda affärsidkande nationer som historiskt sett alltid sökt affärer utanför de egna gränserna. Våra vägar korsades tidigt och har gett oss en lång ömsesidig historia som går igen på så många områden. Från Hansan, över industrialiseringen, fram till våra dagars utbyte inom bland annat techsektorn. Tysklands betydelse som Sveriges största exportmarknad inte att förglömma. Jag brukar påminna om att flera grundare av svenska företag, Lars Magnus Ericsson (Ericsson) och Axel Wenner-Gren (Electrolux), studerade i Tyskland och tog med sig sina intryck i sina egna entreprenörskap, vid sidan av att de talade tyska flytande.
Vilken tysk-svensk innovation som betytt mycket för vårt näringsliv skulle du vilja lyfta fram?
Jag tar Alfa Laval och separatorn. Ett äldre, välkänt och viktigt exempel som dessutom bygger på ömsesidigt utbyte. Grundaren Gustaf de Lavals innovation byggde vidare på tyska förebilder som han effektiviserade, men den fick kommersiellt genomslag först sedan den kombinerats med ett nytt tyskt patent som han köpte upp. Det möjliggjorde de smidiga små separatorerna som blev så gångbara i dåtidens jordbruk som knappt var mekaniserade. Inte minst den tyska marknaden, som var mer utvecklad än den svenska, blev viktig för produktens internationella genomslag. Detta exempel visar hur komplext innovationssystemen fungerar, även över nationsgränserna.
Hur stort intresse generellt för sin historia är det hos företagen?
Fler företag använder aktivt sin egen historia för kommunikation och marknadsföring. Men fortfarande ser många företag inte sin historia som en resurs eller tillgång att använda. Det finns en skillnad mellan tyska och svenska företag där de tyska har längre erfarenhet att både bevara och berätta sin historia. Där finns de stora, till exempel Mercedes-Benz, Deutsche Bank och Adidas, men också många familjeägda inom Mittelstand satsar på historien och ger ut böcker, bygger utställningar eller medverkar i dokumentärer på ARD och ZDF. Svenska företag är mer ovana, men vi ser intresset öka, inte minst på våra History Marketing Summits där vi låter svenska företag möta utländska (inte minst tyska) för att utbyta positiva erfarenheter av att använda historia.
Vad kan Centrum för Näringslivshistoria hjälpa till med?
Vi hjälper företagen att ta hand om sitt historiska material och sedan att verkligen använda det materialet, och därmed egna historien, på olika sätt. Det har vi gjort sedan 1974 och har vuxit till att bli ett av världens ledande näringslivsarkiv som dokumenterar tusentals företags historia på uppdrag av företagsledningar och ägare. Företagens historier berättar vi sedan i olika kanaler, böcker, webbplatser och utställningar. Antingen vid jubileer men också i HR-aktiviteter, legalfrågor och förstås kommunikation.
Vad vill du få ut av medlemskapet i Tysk-Svenska Handelskammaren?
Det är förstås stimulerande för en näringslivshistoriker att delta i alla dessa aktiviteter och möta medlemsföretag som representerar alla branscher, storlekar och ålder. Många av dem är dessutom medlemsföretag även hos oss. Medlemskapet kommer utgöra ett utmärkt komplement till våra kontakter med tyska kollegor inom företagsarkivvärlden.
I vår serie Månadens medlem träffar vi varje månad en företrädare för ett av Tysk-Svenska Handelskammarens runt 1150 medlemsföretag och får en inblick i bolagets verksamhet och aktuella frågor.
